När vi pratar om el är vi vana att prata om energi. Vi diskuterar energianvändning och elpriset per kilowattimme. Men nu börjar det bli allt vanligare att höra ordet effekt i energidebatten. Man pratar om effektbrist, effekttoppar, effektuttag, effektabonnemang och effekttariffer. Vad de orden betyder och vad det innebär för dig som konsument reder vi ut här.
Vad är skillnaden på effekt och energi?
Effekt: effekt mätts i watt (W) och mäter hur mycket energi som används vid ett specifikt tillfälle.
Energi: energi mäts i kilowattimmar (kWh) och är den enhet som vi mäter energianvändning i. På din elräkning kan du se hur många kWh du använt senaste månaden och sedan betalar du ett pris per kWh. Du kan räkna ut hur mycket energi en pryl drar genom att ta effekten gånger tiden du använder den (W x tid i timmar = Wh. 1000 W = 1 kW)
Sambandet mellan energi och effekt beskrivs i formeln: Energi = Effekt x Tid
Exempel:
Du har en dammsugare med en effekt på 1000 W (1 kW). Om du dammsuger i en timme använder du 1 kWh samtidigt som du har ett effektuttag på 1 kW.
Låt säga att du och din sambo har varsin dammsugare på 1000 W. Ni hjälps åt att dammsuga huset och blir därmed klara på en halvtimme. Då har ni fortfarande bara använt 1 kWh, men ni har haft ett effektuttag på 2 kW eftersom båda dammsugarna haft ett effektuttag samtidigt.
Effektbrist: I media talas det ofta om att vi i Sverige inte har någon elbrist eller energibrist, men vi har effektbrist. Vad man menar då är att vi i Sverige producerar tillräckligt med kilowattimmar för hela landet, men när för många vill använda elen på samma gång så producerar vi inte tillräckligt med watt för hela landet.
Effektuttag: Effektuttag anger hur stor effekt du använder vid ett givet tillfälle.
Effekttopp: Med effekttopp menas de timmar/den timmen du har som högst effektuttag. Generellt sett i samhället infaller effekttoppar på morgonen, när folk brygger kaffe och rostar mackor samtidigt som industrierna drar igång, och på kvällen när folk kommer hem från jobbet och alla lagar mat, diskar och tvättar samtidigt.
Effektabonnemang / effekttariff: Idag har de flesta elnätsbolagen fortfarande säkringsabonnemang, vilket innebär att den fasta avgiften till nätägaren är baserad på hur stor säkring du har (exempelvis 16 eller 20 A). Senast den 1a januari 2027 ska alla elnätsägare ha infört effektabonnemang för alla sina kunder, men elnätsägaren kan välja att införa effektabonnemang tidigare än så – en del elnätsägare har redan gjort det. Med ett effektabonnemang så bygger avgiften på en effekttariff. Då är din avgift till nätägaren baserad på en eller ett fåtal högsta effekttoppar under månaden.
Varför blir effekttariff/effektabonnemang vanligare?
Sedan innan har en del större företag betalat för sitt effektuttag. Nu ska alltså alla i Sverige få effektabonnemang de kommande åren, inklusive privatpersoner. Det beror på den omställning och elektrifiering som sker i samhället. Ju mer vi fasar ut fossila bränslen, desto mer el behöver vi.
För att få ett så stabilt elnät som möjligt med trygg elförsörjning av grön el är det fördelaktigt att vi använder elen jämnt över dygnet och undviker höga effekttoppar. Detta leder också till att vi i Sverige kan ta bättre vara på den elektricitet som vi själva producerar.
Genom att elnätsbolaget byter till effektabonnemang så får hushållen ett ekonomiskt incitament till att använda energin smartare och jämna ut sitt effektuttag.
”Kan jag välja vilken typ av abonnemang jag vill ha?”
Du kan inte välja om du vill ha effektabonnemang eller säkringsabonnemang. Det är elnätsbolaget som bestämmer när de gör ändringen till effektabonnemang, så länge de har ändrat senast den 1a januari 2027.
Olika elnätsbolag kan dessutom själva bestämma detaljerna kring hur deras effektabonnemang ska se ut. En del nätbolag tar betalt baserat på en enstaka högsta effekttopp, medan andra bolag tar betalt baserat på ett genomsnitt av exempelvis de tre högsta effekttopparna. En del tar extra betalt under så kallade höglasttider, andra gör inte det. Och så vidare.
Det du däremot kan påverka är ditt elhandelsavtal. Där kan du välja vilken leverantör du har och göra ett aktivt val kring fast eller rörligt pris och om du vill ha ursprungsmärkt el (exempelvis förnybar el från vind-, vatten- och solkraft). Om du inte har ett effektabonnemang än men vill ha ett ekonomiskt incitament att styra din elanvändning över dygnet kan du välja elavtal med timpris.
”Hur vet jag vilket typ av abonnemang jag har?”
Du kan se på din elnätsfaktura vilken typ av abonnemang du har. Har du effektabonnemang kan du se vilken effekt som avgiften har baserats på föregående månad. Om du har säkringsabonnemang kan du se hur stor säkring du har.
Av kommunerna i vårat samarbete (Jönköping, Vetlanda, Habo, Mullsjö, Sävsjö och Vaggeryd) har ingen elnätsägare effektabonnemang i nuläget. Jönköping Energi har meddelat att man kommer införa effekttariff för huvudsäkringar som är på 80A och större från den 1a Maj 2024 och sedan följer huvudsäkringar som är på 16-63A som ett senare steg. De mindre nätägarna inom vårat samarbete – Njudung Energi, Habo Kraft och Vaggeryds Energi – har meddelat att de tänker vänta så länge de kan med att ändra sina abonnemang för att kunna se hur de större nätägarna gör och hur deras prissättningsmodeller ser ut och på så sätt kunna ta bättre beslut vad gäller hur de själva ska genomföra övergången till effekttariff.
I Jönköping Energis prismodell för effektabonnemang kommer man att betala en effekttariff baserat på genomsnittet av sina två högsta effekttoppar som infaller på två olika dygn under en månad. Dessutom tillkommer en extra effektavgift under höglasttid. Höglasttiden är november-mars, måndag-fredag, klockan 07.00-20.00, vilket är de tider vi använder som mest effekt. Även under höglasttiden så beräknas effekttariffen baserat på genomsnittet av ens två högsta effekttoppar som infaller på två olika dygn under en månad. Under dessa månader blir det alltså två olika effektavgifter – en för genomsnittet av de två högsta effekttopparna under höglasttider och en för genomsnittet av de två högsta effekttopparna utanför höglasttiden.
”Hur jämnar jag ut mitt effektuttag?”
Att jämna ut sitt effektuttag handlar inte om att minska sin energianvändning i sig, utan om att minska antalet apparater med hög effekt som man använder vid samma tidpunkt.
Exempel:
Familj A: Familjen kommer hem från jobbet och sätter sin elbil på laddning. Laddaren är inställd att ladda fullt så snabbt som möjligt. Samtidigt som maten åker in i ugnen passar familjen på att starta tvättmaskinen och dammsuga.
Familj B: Familjen kommer hem från jobbet och sätter sin elbil på laddning. Laddaren är inställd på att ladda med låg effekt under hela natten, den är dessutom utrustad med lastbalanserare som anpassar effektuttaget efter husets resterande användning. Medan maten är i ugnen hänger familjen tvätt. Den är nämligen redan klar eftersom familjen laddade tvättmaskinen i morse och tidsinställde den att gå under dagen. Dammsugaren åker fram först efter maten.
Båda familjerna använder samma mängd energi, men effektuttaget ser väldigt olika ut. Med säkringsabonnemang betalar de lika mycket för sitt beteende. Men med effektabonnemang kommer Familj B få en billigare elräkning än familj A eftersom de jämnat ut sitt effektuttag över dygnet.
Ta hjälp av smart teknik
Som du ser i exemplet med Familj B tar de hjälp av smart teknik för att jämna ut sitt effektuttag. Lastbalansering i laddboxen och tidsinställda vitvaror är bara några exempel på smart teknik. Ett annat exempel är en del batterier som man har kopplade till sina solceller som kan hjälpa till att kapa effekttoppar.
Även om ditt elnätsbolag inte har infört effektabonnemang än kan det vara funktioner att ha i åtanke när du införskaffar laddbox, nytt värmesystem eller nya vitvaror. Så är du förberedd med goda förutsättningar till när abonnemangssystemet ändras där du bor.
Har du fler frågor om effekttariff? Eller om något helt annat som berör energi- och klimat?
