Frågan kring vilket drivmedel man ska välja när man skaffar sig en ny bil är högst relevant i dessa tider!
Under många år sa man ”låt alla blommor blomma” och menade att alla förnybara drivmedel behöver finnas för att minska på de fossila bränslena. För att minska koldioxidutsläppen från transporterna menade forskare och vetare att: för att komma till ett minskat koldioxidutsläpp så behövdes alltså alla fossilfria drivmedel blomma på marknaden.
Så är inte riktigt läget nu om man ska tolka EU-direktiven och Fit for 55, den gröna given på svenska, eftersom man pratar om nollutsläpp av koldioxid. Då finns det egentligen bara två alternativ att välja på i framtiden, det vill säga el- eller vätgasbilar.
Drivmedel på marknaden idag
Populariteten för olika drivmedel har kommit och gått litegrann på den svenska marknaden vilket har varit något förvirrande och gett upphov till många frågetecken. Inte minst då det gäller det man kallat för ”miljöbilar”. Även dieselbilarna kallades för miljöbil en gång i tiden. Sedan var det etanolbilarna och efter lite barnsjukdomar och problem med att de inte startade när det var kallt vågade nog inte alla satsa vidare på etanol som drivmedel. Problemet då var att det var för höga halter av sulfat i bränslet som ledde till igensatta spridarmunstycken. Problemet med sulfathalterna är lösta sedan länge men trots det satsar få på etanolbilar idag.
Etanol är ett förnybart drivmedel som oftast tillverkas av odlade grödor. E85, under namnet vilket etanolbränslet säljs som, minskar växthusgasutsläppen med 40 procent då 85 volymprocent består av etanol och resten är bensin. Så bränslet har ju en minskad påverkan på miljön när det gäller utsläpp av koldioxid helt klart. Tyvärr börjar dessa pumpar att försvinna från mackarna.
För dieselbilarna finns alternativet HVO eller HVO100 som likt för etanolen passar att blanda med bensin så passar HVO att blanda med diesel. Detta för att den kemiska sammansättningen liknar varandra. HVO100 är till 100 procent vegetabiliska oljor från livsmedelsindustrin med inblandning av tallolja från de svenska skogarna. När HVO inte har siffrorna 100 med i namnet är den uppblandad med diesel. Så nu kanske ni kan lista ut vad HVO står för? Hydrerade vegetabiliska oljor. Alltså även detta ett förnybart drivmedel.
När det gäller biogasbilarna så drivs de i de flesta fall av en cirkulär råvara om man inte tankar naturgas vill säga. Biogas tillverkas genom rötning av gödsel och restavfall från livsmedelsindustrin. Massan som blir över när gasen är omhändertagen i processen kan sedan användas för att gödsla åkrarna, cirkulärt och bra. Till mångas glädje så luktar inte den rötprocessade gödseln något.
Begreppen biogas och fordonsgas behöver man hålla isär. Fordonsgas är en benämning för naturgas och är inget cirkulärt drivmedel då gasen tas upp på ungefär samma sätt som för olja. Många gånger används fordonsgas också som ett samlingsnamn för biogas och naturgas. Detta eftersom fordonsgas kan vara utblandad med biogas exempelvis 90 procent biogas och 10 procent naturgas, som är en vanlig blandning. Trenden nu är att det blir färre personbilar som kör på biogas men att det blir fler tyngre fordon som körs på fordonsgas.
Vad menas med reduktionsplikten och varför togs den bort av sittande regering?
Så kommer vi till en brinnande fråga, reduktionsplikten. För tillfället är reduktionsplikten pausad av sittande regering. Om nu ditt hjärta klappar för de svenskproducerade varorna är ju pausande av reduktionsplikten att bita sig själv i svansen inte bara för att vi har svenska råvaror i bränslet utan också för att det är bra för miljön. Eftersom etanol, HVO och biogas blandas in i ”vanlig” bensin, diesel och fordonsgas så kommer nu koldioxidutsläppen att öka, vilken man redan kan se på de mätningar som har gjorts. Så reduktionsplikten innebär alltså att man späder ut fossila drivmedel med fossilfria alternativ. Att pausa reduktionsplikten ses av nuvarande regering som ett försök att driva ner bränslepriserna.
EU-direktiven visar vägen genom ”Fit for 55”
Fit for 55 är en samling av olika EU-lagar från olika sektorer där bland annat transportsektorn är utpekad som en viktig sektor för att minska på koldioxidutsläppen. Detta eftersom transportsektorn står för en tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Lagpaketet ”Fit for 55” är till för att vi inom EU ska kunna nå uppsatta klimatmål, som exempelvis att EU ska vara klimatneutrala till år 2050.
Detta görs ju inte i en handvändning därför finns t. ex. målet om att det år 2035 inte får säljas fossila personbilar längre. Vi ska gå till ett netto noll utsläpp. Därav kommer elektrifieringen vara en avgörande del för att nå målet. Detta innebär om man ska se på helheten att andra delar i samhället också måste göra energieffektiviseringar som exempelvis energieffektivisering av byggnader, mer förnybar energi som sol och vindkraft, lagring av energi i batterier och i vätgas, utfasning av fossila drivmedel, avfallshantering och omställning i jordbrukssektorn med mer. Eftersom efterfrågan på elenergi kommer att bli större i ena ändan måste vi värdera att minska på elenergin någon annanstans vilket man då ser att man kan göra exempelvis genom att energieffektivisera byggnader. Det blir lite som debet och kredit för att tala i ekonomiska termer. Därmed är inte sagt att det inte måste komma till mer elenergi i energisystemet för att klara ekvationen, för det kommer att behövas.
Drivmedel imorgon
De sista åren har man pratat om elbilar och i ärlighetens namn så var de första elbilarna inget att hurra för. Räckviddsångest blev ett befogat begrepp då mätaren och antalet mil inte alltid matchade och en backe på några hundra meter kunde driva ner räckvidden med flera kilometer. Idag är det annorlunda, nu visar tillverkaren bilens eller batteriets räckvidd i WLTP och det stämmer oförskämt bra med verkligheten.
Vad betyder då WLTP? Jo, det står för Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure, och där tappade man andan. I alla fall så är det en världsomspännande standard du ska ha koll på. Standarden infördes sent 2017 vilket kan vara bra att veta om man ska skaffa sig en begagnad elbil.
I nästa steg kommer vätgasbilen som också är en nollutsläppsbil. Avgaserna är endast ren vattenånga. Nästan för bra för att vara sann men så är det. Vätgasen kan tillverkas från olika energikällor men det är den så kallade gröna vätgasen som är den viktiga här, alltså vätgas producerad från sol och vindkraft. Vätgasbilen är en utvecklad elbil där man har ett batteri och en elmotor men där man har minskat storleken på batteriet och ersatt det med speciella vätgastankar. Vätgastankar som klarar att hålla ett tryck på 700 bar, som de ska göra för personbilar, räknar man med att tanken ska hålla i 20 år eller för 5 000 tankningar.
Vätgas är även ypperlig att lagra energi i och genom elektrolys tillverkas el. Vid processen för elproduktion fås även en stor del värme.
Drivmedel som en del av ett helt system
Hemmet är idag mycket mer än bara en villa eller ett flerbostadshus. I och med att man kan tanka sin elbil, producera elenergi genom solceller eller en liten vindturbin och då man har ett batterilager så blir man en del av ett större system. I framtiden kommer man kunna koppla upp sin elbil med ett mycket större batterilager än de vi har i dag jämfört med villabatterier. Bilen kommer kunna laddas i med energi men även laddas ur vid tillfällen då det stora elsystemet har för mycket elproduktion eller inte kan producera tillräckligt till ett geografiskt område, precis som för villabatterierna.
Vi ser redan idag hur man testar att ha ett likande system för vätgas med ett vätgaslager i stället för ett batterilager. Än så länge är det pionjärer som testar denna typ av lagring. Det fungerar lika bra som för batterier med den extra bonusen att man kan ta hand om värmen som blir vid förlusterna vid elproduktionen. Transporter, drivmedel och hur man kan lagra genom batteri eller vätgas vid den egna villan är starkt sammankopplade i framtiden, gärna med ett så energieffektivt hus som möjligt. Vem vill inte gå plus minus noll i sin energianvändning? Det blir, efter pay-off, en lysande affär för plånboken.
Om ni vill veta mer om drivmedel så är ni varmt välkomna att kontakta Energicentrum för mer information!
