Tisdag 29 juli är vi tillbaka och ser då fram emot nya spännande samtal och möten – välkomna att höra av er då. Tills dess önskar vi er en riktigt härlig sommar!

Inlägget Sommar och semesterstängt på rådgivningen dök först upp på Energicentrum.

Fagerhults Belysning anordnade en fokusvecka för att de anställda skulle få mer kunskap om hållbarhet. Energi- och klimatrådgivarna blev inbjudna att köra ett av veckans pass. Nu är drygt 350 medarbetare mer medvetna om sin energianvändning både på arbetet och i hemmet.

I samband med Fagerhults belysnings hållbarhetsvecka fick energi- och klimatrådgivarna Emma och Jessica komma och föreläsa om energi.

– Jag rekommenderar verkligen andra att ta kontakt och använda energi- och klimatrådgivarna till den här typen av aktiviteter. Det är viktigt att man som arbetsgivare avsätter tid för den här typen av kompetenshöjning. När tjänsten redan finns är det ju ett perfekt tillfälle att ta hjälp av energi- och klimatrådgivarna som har mer kunskap i ämnet, säger Patrik Lundberg, Quality and Environment manager på Fagerhults Belysning.

Patrik Lundberg, Quality and Enviroment manager, Fagerhults Belysning.

Fokus på hållbarhet för alla anställda

Att anordna fokusveckor är inget nytt på Fagerhult, det var däremot första gången fokuset var på att höja de anställdas kompetenser inom hållbarhet.

– Som medborgare och anställd behöver vi alla ta ansvar för att bli mer hållbara. Vi har en gedigen hållbarhetsstrategi i företaget, men det är också viktigt att alla är medvetna om hur de själva kan bidra, fortsätter Patrik.

Under hållbarhetsveckan fick alla anställda inom tillverkningen på Fagerhult utbildning inom hållbarhetsstrategin, energianvändning och avfallssortering. Tidigare har det genomförts mätningar i fabriken för att se över energianvändning. Nästa steg i projektet var att fokusera på de anställdas beteende och den delen genomfördes i samband med hållbarhetsveckan tillsammans med energi- och klimatrådgivarna Emma och Jessica.

– Vi ville att frågan om energi och beteendeförändring skulle köras av en extern part. Då kom Energicentrum upp som ett förslag då både jag själv och andra medarbetare hade varit i kontakt med Energicentrum i andra sammanhang, förklarar Patrik.

Ett nytt arbetssätt för energi- och klimatrådgivarna

Att komma till företag och föreläsa om energifrågan var ett nytt sätt att ge rådgivning för energi- och klimatrådgivarna Emma och Jessica. Under en intensiv vecka höll de 17 föreläsningar för att täcka in alla skift. Totalt föreläste de för drygt 350 hushåll och det är absolut ett koncept som Emma och Jessica tänker fortsätta med.

– För oss är det ett jättebra sätt att arbeta, företagen har möjlighet att samla så mycket personal och vi har möjlighet att nå många på kort tid. Det är också bra att företagen gör det och visar att de kan ta hjälp av oss oberoende och gratis, säger Jessica Stridh, energi- och klimatrådgivare på Energicentrum.

Föreläsningen varade i cirka 30 minuter och bestod av både information och interaktiva övningar. Deltagarna fick grundläggande information om energi, effekt och energiberedskap samt vad energi- och klimatrådgivarna kan erbjuda. Sedan fick deltagarna ta del av praktiska övningar för att få mer koll på deras egen energianvändning och hur de skulle kunna påverka den.

– Våra anställda kommer särskilt ihåg de interaktiva övningarna och nu efter veckan är det bra diskussioner kring ämnet. Det har även kommit en del idéer kring förbättringar, vilket är jätteroligt. Vi ser absolut att vårt syfte är uppfyllt med veckan. Alla våra medarbetare vet nu mer om hållbarhet och om Fagerhults påverkan, berättar Patrik.

De anställda fick lära sig mer om energianvändning och hur de kan påverka den.

Förhoppningsvis sänker det tröskeln för en första kontakt

Om företagsbesöket har resulterat i fler rådgivningar är svårt att svara på så kort tid efter. Men Emma och Jessica ser detta som en möjlighet att marknadsföra de tjänster som den kommunala energi- och klimatrådgivningen erbjuder och sänka tröskeln till en första kontakt.

– Det här är en möjlighet att visa att vi är ”vanliga personer” med samma utmaningar i våra hushåll. De kanske inte har ett behov av rådgivning när vi är där och föreläser men nu vet de vi finns när de har en fråga, förhoppningsvis har de oss i bakhuvudet då, avslutar Jessica.

Text: Sofia Carlsson Christiansen, Energikontor Norra Småland (www.rjl.se/energikontoret)

Inlägget Anställda fick lära sig mer om energianvändning dök först upp på Energicentrum.

Välkommen in på energiochklimatradgivningen.se

Inlägget Energimyndigheten lanserar ny webbplats för energi- och klimatrådgivning dök först upp på Energicentrum.

Under många år sa man ”låt alla blommor blomma” och menade att alla förnybara drivmedel behöver finnas för att minska på de fossila bränslena. För att minska koldioxidutsläppen från transporterna menade forskare och vetare att: för att komma till ett minskat koldioxidutsläpp så behövdes alltså alla fossilfria drivmedel blomma på marknaden.

Så är inte riktigt läget nu om man ska tolka EU-direktiven och Fit for 55, den gröna given på svenska, eftersom man pratar om nollutsläpp av koldioxid. Då finns det egentligen bara två alternativ att välja på i framtiden, det vill säga el- eller vätgasbilar.

Drivmedel på marknaden idag

Populariteten för olika drivmedel har kommit och gått litegrann på den svenska marknaden vilket har varit något förvirrande och gett upphov till många frågetecken. Inte minst då det gäller det man kallat för ”miljöbilar”.  Även dieselbilarna kallades för miljöbil en gång i tiden. Sedan var det etanolbilarna och efter lite barnsjukdomar och problem med att de inte startade när det var kallt vågade nog inte alla satsa vidare på etanol som drivmedel. Problemet då var att det var för höga halter av sulfat i bränslet som ledde till igensatta spridarmunstycken. Problemet med sulfathalterna är lösta sedan länge men trots det satsar få på etanolbilar idag.

Etanol är ett förnybart drivmedel som oftast tillverkas av odlade grödor. E85, under namnet vilket etanolbränslet säljs som, minskar växthusgasutsläppen med 40 procent då 85 volymprocent består av etanol och resten är bensin. Så bränslet har ju en minskad påverkan på miljön när det gäller utsläpp av koldioxid helt klart. Tyvärr börjar dessa pumpar att försvinna från mackarna.

För dieselbilarna finns alternativet HVO eller HVO100 som likt för etanolen passar att blanda med bensin så passar HVO att blanda med diesel. Detta för att den kemiska sammansättningen liknar varandra. HVO100 är till 100 procent vegetabiliska oljor från livsmedelsindustrin med inblandning av tallolja från de svenska skogarna. När HVO inte har siffrorna 100 med i namnet är den uppblandad med diesel. Så nu kanske ni kan lista ut vad HVO står för? Hydrerade vegetabiliska oljor. Alltså även detta ett förnybart drivmedel.

När det gäller biogasbilarna så drivs de i de flesta fall av en cirkulär råvara om man inte tankar naturgas vill säga. Biogas tillverkas genom rötning av gödsel och restavfall från livsmedelsindustrin. Massan som blir över när gasen är omhändertagen i processen kan sedan användas för att gödsla åkrarna, cirkulärt och bra. Till mångas glädje så luktar inte den rötprocessade gödseln något.

Begreppen biogas och fordonsgas behöver man hålla isär. Fordonsgas är en benämning för naturgas och är inget cirkulärt drivmedel då gasen tas upp på ungefär samma sätt som för olja. Många gånger används fordonsgas också som ett samlingsnamn för biogas och naturgas. Detta eftersom fordonsgas kan vara utblandad med biogas exempelvis 90 procent biogas och 10 procent naturgas, som är en vanlig blandning. Trenden nu är att det blir färre personbilar som kör på biogas men att det blir fler tyngre fordon som körs på fordonsgas.

Vad menas med reduktionsplikten och varför togs den bort av sittande regering?

Så kommer vi till en brinnande fråga, reduktionsplikten. För tillfället är reduktionsplikten pausad av sittande regering. Om nu ditt hjärta klappar för de svenskproducerade varorna är ju pausande av reduktionsplikten att bita sig själv i svansen inte bara för att vi har svenska råvaror i bränslet utan också för att det är bra för miljön. Eftersom etanol, HVO och biogas blandas in i ”vanlig” bensin, diesel och fordonsgas så kommer nu koldioxidutsläppen att öka, vilken man redan kan se på de mätningar som har gjorts. Så reduktionsplikten innebär alltså att man späder ut fossila drivmedel med fossilfria alternativ. Att pausa reduktionsplikten ses av nuvarande regering som ett försök att driva ner bränslepriserna.

EU-direktiven visar vägen genom ”Fit for 55”

Fit for 55 är en samling av olika EU-lagar från olika sektorer där bland annat transportsektorn är utpekad som en viktig sektor för att minska på koldioxidutsläppen. Detta eftersom transportsektorn står för en tredjedel av växthusgasutsläppen i Sverige. Lagpaketet ”Fit for 55” är till för att vi inom EU ska kunna nå uppsatta klimatmål, som exempelvis att EU ska vara klimatneutrala till år 2050.

Detta görs ju inte i en handvändning därför finns t. ex. målet om att det år 2035 inte får säljas fossila personbilar längre. Vi ska gå till ett netto noll utsläpp. Därav kommer elektrifieringen vara en avgörande del för att nå målet. Detta innebär om man ska se på helheten att andra delar i samhället också måste göra energieffektiviseringar som exempelvis energieffektivisering av byggnader, mer förnybar energi som sol och vindkraft, lagring av energi i batterier och i vätgas, utfasning av fossila drivmedel, avfallshantering och omställning i jordbrukssektorn med mer. Eftersom efterfrågan på elenergi kommer att bli större i ena ändan måste vi värdera att minska på elenergin någon annanstans vilket man då ser att man kan göra exempelvis genom att energieffektivisera byggnader. Det blir lite som debet och kredit för att tala i ekonomiska termer. Därmed är inte sagt att det inte måste komma till mer elenergi i energisystemet för att klara ekvationen, för det kommer att behövas.

Drivmedel imorgon

De sista åren har man pratat om elbilar och i ärlighetens namn så var de första elbilarna inget att hurra för. Räckviddsångest blev ett befogat begrepp då mätaren och antalet mil inte alltid matchade och en backe på några hundra meter kunde driva ner räckvidden med flera kilometer. Idag är det annorlunda, nu visar tillverkaren bilens eller batteriets räckvidd i WLTP och det stämmer oförskämt bra med verkligheten.

Vad betyder då WLTP? Jo, det står för Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure, och där tappade man andan. I alla fall så är det en världsomspännande standard du ska ha koll på. Standarden infördes sent 2017 vilket kan vara bra att veta om man ska skaffa sig en begagnad elbil. 

I nästa steg kommer vätgasbilen som också är en nollutsläppsbil. Avgaserna är endast ren vattenånga. Nästan för bra för att vara sann men så är det. Vätgasen kan tillverkas från olika energikällor men det är den så kallade gröna vätgasen som är den viktiga här, alltså vätgas producerad från sol och vindkraft. Vätgasbilen är en utvecklad elbil där man har ett batteri och en elmotor men där man har minskat storleken på batteriet och ersatt det med speciella vätgastankar. Vätgastankar som klarar att hålla ett tryck på 700 bar, som de ska göra för personbilar, räknar man med att tanken ska hålla i 20 år eller för 5 000 tankningar.

Vätgas är även ypperlig att lagra energi i och genom elektrolys tillverkas el. Vid processen för elproduktion fås även en stor del värme.

Drivmedel som en del av ett helt system

Hemmet är idag mycket mer än bara en villa eller ett flerbostadshus. I och med att man kan tanka sin elbil, producera elenergi genom solceller eller en liten vindturbin och då man har ett batterilager så blir man en del av ett större system. I framtiden kommer man kunna koppla upp sin elbil med ett mycket större batterilager än de vi har i dag jämfört med villabatterier. Bilen kommer kunna laddas i med energi men även laddas ur vid tillfällen då det stora elsystemet har för mycket elproduktion eller inte kan producera tillräckligt till ett geografiskt område, precis som för villabatterierna.

Vi ser redan idag hur man testar att ha ett likande system för vätgas med ett vätgaslager i stället för ett batterilager. Än så länge är det pionjärer som testar denna typ av lagring. Det fungerar lika bra som för batterier med den extra bonusen att man kan ta hand om värmen som blir vid förlusterna vid elproduktionen. Transporter, drivmedel och hur man kan lagra genom batteri eller vätgas vid den egna villan är starkt sammankopplade i framtiden, gärna med ett så energieffektivt hus som möjligt. Vem vill inte gå plus minus noll i sin energianvändning? Det blir, efter pay-off, en lysande affär för plånboken.

Om ni vill veta mer om drivmedel så är ni varmt välkomna att kontakta Energicentrum för mer information!

Inlägget Vilket drivmedel ska jag välja? dök först upp på Energicentrum.

Vad är skillnaden på effekt och energi?

Effekt: effekt mätts i watt (W) och mäter hur mycket energi som används vid ett specifikt tillfälle.

Energi: energi mäts i kilowattimmar (kWh) och är den enhet som vi mäter energianvändning i. På din elräkning kan du se hur många kWh du använt senaste månaden och sedan betalar du ett pris per kWh. Du kan räkna ut hur mycket energi en pryl drar genom att ta effekten gånger tiden du använder den (W x tid i timmar = Wh. 1000 W = 1 kW)

Sambandet mellan energi och effekt beskrivs i formeln: Energi = Effekt x Tid

Exempel:

Du har en dammsugare med en effekt på 1000 W (1 kW). Om du dammsuger i en timme använder du 1 kWh samtidigt som du har ett effektuttag på 1 kW.

Låt säga att du och din sambo har varsin dammsugare på 1000 W. Ni hjälps åt att dammsuga huset och blir därmed klara på en halvtimme. Då har ni fortfarande bara använt 1 kWh, men ni har haft ett effektuttag på 2 kW eftersom båda dammsugarna haft ett effektuttag samtidigt.

Effektbrist: I media talas det ofta om att vi i Sverige inte har någon elbrist eller energibrist, men vi har effektbrist. Vad man menar då är att vi i Sverige producerar tillräckligt med kilowattimmar för hela landet, men när för många vill använda elen på samma gång så producerar vi inte tillräckligt med watt för hela landet.

Effektuttag: Effektuttag anger hur stor effekt du använder vid ett givet tillfälle.

Effekttopp: Med effekttopp menas de timmar/den timmen du har som högst effektuttag. Generellt sett i samhället infaller effekttoppar på morgonen, när folk brygger kaffe och rostar mackor samtidigt som industrierna drar igång, och på kvällen när folk kommer hem från jobbet och alla lagar mat, diskar och tvättar samtidigt.

Effektabonnemang / effekttariff: Idag har de flesta elnätsbolagen fortfarande säkringsabonnemang, vilket innebär att den fasta avgiften till nätägaren är baserad på hur stor säkring du har (exempelvis 16 eller 20 A). Senast den 1a januari 2027 ska alla elnätsägare ha infört effektabonnemang för alla sina kunder, men elnätsägaren kan välja att införa effektabonnemang tidigare än så – en del elnätsägare har redan gjort det. Med ett effektabonnemang så bygger avgiften på en effekttariff. Då är din avgift till nätägaren baserad på en eller ett fåtal högsta effekttoppar under månaden.

Varför blir effekttariff/effektabonnemang vanligare?

Sedan innan har en del större företag betalat för sitt effektuttag. Nu ska alltså alla i Sverige få effektabonnemang de kommande åren, inklusive privatpersoner. Det beror på den omställning och elektrifiering som sker i samhället. Ju mer vi fasar ut fossila bränslen, desto mer el behöver vi.

För att få ett så stabilt elnät som möjligt med trygg elförsörjning av grön el är det fördelaktigt att vi använder elen jämnt över dygnet och undviker höga effekttoppar. Detta leder också till att vi i Sverige kan ta bättre vara på den elektricitet som vi själva producerar.

Genom att elnätsbolaget byter till effektabonnemang så får hushållen ett ekonomiskt incitament till att använda energin smartare och jämna ut sitt effektuttag.

”Kan jag välja vilken typ av abonnemang jag vill ha?”

Du kan inte välja om du vill ha effektabonnemang eller säkringsabonnemang. Det är elnätsbolaget som bestämmer när de gör ändringen till effektabonnemang, så länge de har ändrat senast den 1a januari 2027.

Olika elnätsbolag kan dessutom själva bestämma detaljerna kring hur deras effektabonnemang ska se ut. En del nätbolag tar betalt baserat på en enstaka högsta effekttopp, medan andra bolag tar betalt baserat på ett genomsnitt av exempelvis de tre högsta effekttopparna. En del tar extra betalt under så kallade höglasttider, andra gör inte det. Och så vidare.

Det du däremot kan påverka är ditt elhandelsavtal. Där kan du välja vilken leverantör du har och göra ett aktivt val kring fast eller rörligt pris och om du vill ha ursprungsmärkt el (exempelvis förnybar el från vind-, vatten- och solkraft). Om du inte har ett effektabonnemang än men vill ha ett ekonomiskt incitament att styra din elanvändning över dygnet kan du välja elavtal med timpris.

• Jämför elavtal opartiskt på elpriskollen.se

”Hur vet jag vilket typ av abonnemang jag har?”

Du kan se på din elnätsfaktura vilken typ av abonnemang du har. Har du effektabonnemang kan du se vilken effekt som avgiften har baserats på föregående månad. Om du har säkringsabonnemang kan du se hur stor säkring du har.

Av kommunerna i vårat samarbete (Jönköping, Vetlanda, Habo, Mullsjö, Sävsjö och Vaggeryd) har ingen elnätsägare effektabonnemang i nuläget. Jönköping Energi har meddelat att man kommer införa effekttariff för huvudsäkringar som är på 80A och större från den 1a Maj 2024 och sedan följer huvudsäkringar som är på 16-63A som ett senare steg. De mindre nätägarna inom vårat samarbete – Njudung Energi, Habo Kraft och Vaggeryds Energi – har meddelat att de tänker vänta så länge de kan med att ändra sina abonnemang för att kunna se hur de större nätägarna gör och hur deras prissättningsmodeller ser ut och på så sätt kunna ta bättre beslut vad gäller hur de själva ska genomföra övergången till effekttariff.

I Jönköping Energis prismodell för effektabonnemang kommer man att betala en effekttariff baserat på genomsnittet av sina två högsta effekttoppar som infaller på två olika dygn under en månad. Dessutom tillkommer en extra effektavgift under höglasttid. Höglasttiden är november-mars, måndag-fredag, klockan 07.00-20.00, vilket är de tider vi använder som mest effekt. Även under höglasttiden så beräknas effekttariffen baserat på genomsnittet av ens två högsta effekttoppar som infaller på två olika dygn under en månad. Under dessa månader blir det alltså två olika effektavgifter – en för genomsnittet av de två högsta effekttopparna under höglasttider och en för genomsnittet av de två högsta effekttopparna utanför höglasttiden.

”Hur jämnar jag ut mitt effektuttag?”

Att jämna ut sitt effektuttag handlar inte om att minska sin energianvändning i sig, utan om att minska antalet apparater med hög effekt som man använder vid samma tidpunkt.

Exempel:

Familj A: Familjen kommer hem från jobbet och sätter sin elbil på laddning. Laddaren är inställd att ladda fullt så snabbt som möjligt. Samtidigt som maten åker in i ugnen passar familjen på att starta tvättmaskinen och dammsuga.

Familj B: Familjen kommer hem från jobbet och sätter sin elbil på laddning. Laddaren är inställd på att ladda med låg effekt under hela natten, den är dessutom utrustad med lastbalanserare som anpassar effektuttaget efter husets resterande användning. Medan maten är i ugnen hänger familjen tvätt. Den är nämligen redan klar eftersom familjen laddade tvättmaskinen i morse och tidsinställde den att gå under dagen. Dammsugaren åker fram först efter maten.

Båda familjerna använder samma mängd energi, men effektuttaget ser väldigt olika ut. Med säkringsabonnemang betalar de lika mycket för sitt beteende. Men med effektabonnemang kommer Familj B få en billigare elräkning än familj A eftersom de jämnat ut sitt effektuttag över dygnet.

Ta hjälp av smart teknik

Som du ser i exemplet med Familj B tar de hjälp av smart teknik för att jämna ut sitt effektuttag. Lastbalansering i laddboxen och tidsinställda vitvaror är bara några exempel på smart teknik. Ett annat exempel är en del batterier som man har kopplade till sina solceller som kan hjälpa till att kapa effekttoppar.

Även om ditt elnätsbolag inte har infört effektabonnemang än kan det vara funktioner att ha i åtanke när du införskaffar laddbox, nytt värmesystem eller nya vitvaror. Så är du förberedd med goda förutsättningar till när abonnemangssystemet ändras där du bor.

Har du fler frågor om effekttariff? Eller om något helt annat som berör energi- och klimat?

Kontakta oss!

Inlägget Vad innebär effekttariff? dök först upp på Energicentrum.

Skräddare från kommunens arbetsmarknadsavdelning visar hur du med enkla medel kan förnya gamla plagg och fixa lättare lagningar. På plats kan du få hjälp med exempelvis en söm som gått upp, ett hål att laga eller en knapp som behöver sys i. Max två plagg per person.

Köksmästare från Cykelköket Jönköping visar hur du lagar punkteringar, fixar bromsar, byter kedja och servar växlar med mera. Ta med egen cykel eller öva på en av våra.

På plats finns även vi Energi- och klimatrådgivare tillsammans med Konsumentrådgivningen för att svara på frågor och informera om konsumenträtt, el och energi.

Gratis att delta. Vid köbildning får reparationen eller klädfixet ta max 20 minuter.

Inlägget Ge nytt liv till dina kläder och din cykel dök först upp på Energicentrum.

Under kvällen ges info om vilka åtgärder man kan söka för, hur ansökan går till och vilka fallgropar man behöver se upp med.

Välkommen till hörsalen, Vetlanda bibliotek. Onsdag 28 februari kl. 18.00

Inlägget Kostnadsfritt informationstillfälle om bidraget för energieffektivisering i småhus – Vetlanda bibliotek dök först upp på Energicentrum.

Stängt 22/12-26/12, öppet för rådgivning via telefon, mejl och digitalt möte 27/12, stängt 28/12-2/1.

Inlägget God Jul & Gott Nytt År! dök först upp på Energicentrum.

Klubbstugan vid Gruveredsvallen i Mullsjö är en klubbstuga i sin rätta bemärkelse, en liten stuga med träfasad, byggd på 1940-talet och tillbyggd och renoverad i omgångar. Energimässigt finns det en hel del utmaningar, men det har man bestämt sig för att se över med ett långsiktigt tänk. 

Exakt hur det hela började minns de inte riktigt, men Emil Fritzell, styrelseledamot i föreningen, berättar att de tog kontakt med energi- och klimatrådgivningen år 2016 och fick hjälp med en energianalys. På så sätt fick de koll på sin energianvändning och vad de kunde göra för att energieffektivisera.

– Vi kikade redan då på solceller, men marknaden var inte riktigt mogen och vi fick tipset att satsa på värmepump i stället. Så det gjorde vi, och halverade våra energikostnader, berättar Emil som är den som driver energifrågan i föreningen.

För en ideell förening kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop, men med hjälp av bidrag från RF SISU Småland, Svenska Fotbollförbundet och Mullsjö kommun fick föreningen tre luft/luftvärmepumpar till priset av en. Pengarna som blev över tack vare de minskade energikostnaderna har de använt till sin senaste investering, 52 solcellspaneler som sattes upp på klubbstugans tak i september i år, också det med bidrag och stöd från framför allt RF-SISU Småland, Svenska Fotbollförbundet och SolKjelle.

Emil Fritzell och Jakob Helander framför de nya solpanelerna.

– I slutänden blir det mer pengar till fotbollsverksamheten och långsiktigt så är det anledningen till att vi gör det här, säger Emil.

I sann lokalanda ser de också investeringen som ett bidrag till lokalsamhället.

– Vi kan inte alltid själva nyttja elen när solen skiner, men vi ger tillbaka energi och sänker på så sätt kostnaderna för alla, säger Jakob Helander, sportchef och spelare i herrlaget som skött mycket av det praktiska kring solcellsinstallationen.

Se över helheten

Emil berättar att de tycker det är viktigt att ta ansvar för hela anläggningen då föreningen äger allt och därmed har det fulla ansvaret.

– Vi har till exempel även sett över kyl och frys som står här och tog bort en gammal frys som inte användes. Tvättmaskinerna tog vi också bort för spelarna tvättar ändå sina kläder hemma, säger han.

Som grund för sina beslut och åtgärder har de haft energianalysen som de fick via energi- och klimatrådgivningen, och de har också hört av sig dit löpande när det dykt upp frågor. Som tips till andra föreningar som vill börja energieffektivisera säger Jakob:

– Börja med att kontakta energi- och klimatrådgivningen, det är det bästa. Att ha en aktiv kontakt har hjälpt mycket. Sen är det att sätta in värmepumpar, det är det bästa vi gjort och det kostade inte så mycket, säger han.

Emil, Jakob och energi- och klimatrådgivaren Emma

Att ha ett långsiktigt tänk förespråkar de också.

– Besluten vi tar nu kan vi ha nytta av sen, vi sparar mycket pengar över tid som vi inte annars hade haft, avslutar Emil.

Det är tydligt att det finns ett gemensamt engagemang och en vilja att tänka långsiktigt i föreningen, något som energi- och klimatrådgivaren Emma Adolfsson menar är ganska ovanligt.

Energi- och klimatrådgivare Emma Adolfsson

– Det är väldigt roligt att träffa personer som känner så mycket för sin förening och som ser på det både ur ett framtidsperspektiv och som att de bidrar till samhället i stort, det är inte alltid självklart. Det är extra kul att vi haft kontakten över så lång tid och att vi fått vara med och stötta på resan mot en energieffektiv förening, säger Emma.

Text & Bild: Julia Hörder, Energikontor Norra Småland (www.rjl.se/energikontoret)

Inlägget Mer pengar till föreningen med energieffektiviseringar dök först upp på Energicentrum.

Under webbinarierna kan bostadsrättsföreningarnas representanter ställa frågor och få svar på sina funderingar kring de olika ämnena som tas upp. I de flesta fall är det frågor som föreningarna ställs inför och arbetar intensivt med, vilket gör att det blir bra diskussioner. I vissa fall får vi energi- och klimatrådgivare ytterligare frågor efter webbinarierna där vi kan hjälpa föreningen att komma vidare med offertförfrågningar. Vi hjälper även till med att granska offerterna så att föreningen får de svar de behöver innan de tar beslut och går vidare med sina investeringar.

Fortsatt nätverkande 2024

Nätverket som startades inom ramen för Energimyndighetens så kallade insatsprojekt ”Resurseffektiv bebyggelse” kommer att fortsätta under 2024. Bostadsrättsföreningarna är en viktig målgrupp att nå ut till och har ofta stora och många fastigheter, där energieffektiviseringar kan ge positiva effekter för minskad energianvändning i samhället.

Vidare kommer energi- och klimatrådgivarna i Sverige söka ekonomiska medel från Energimyndigheten för att fortsatt bedriva opartisk och oberoende energi- och klimatrådgivning i kommunerna. Inom ramen för projektperioden 2024 och framåt ser det ut som att Energimyndigheten fortsatt kommer att satsa på insatser inom resurseffektiv bebyggelse. Det är också troligt att myndigheten inför satsningar kring beredskapsfrågor.

Nästa webbinarie i bostadsrättsnätverket kommer att handla om ventilationssystem och hur man kan förbättra sin befintliga ventilation.

Vi välkomnar nya föreningar att delta i vårt bostadsrättsnätverk, hör av er till oss på Energicentrum för mer information.  

Inlägget Bostadsrätter ökar sina energikunskaper genom nätverk dök först upp på Energicentrum.